Reflektioner kring utredningen ”Forska tillsammans – samverkan för lärande och förbättring” (SOU 2018:19)

Jag läser "Forska tillsammans - samverkan för lärande och förbättring" (SOU 2018:19) och funderar kring ett par saker. Flera saker känns helt i tiden, till exempel de övergripande delarna om att utveckla skolor till lärande organisationer genom ett bättre strukturerat systematiskt kvalitetsarbete och en närmare samverkan mellan lärosäten och huvudmän kring praktiknära forskning. Men det … Fortsätt läsa Reflektioner kring utredningen ”Forska tillsammans – samverkan för lärande och förbättring” (SOU 2018:19)

Annonser

Utveckling, hejdå?

Jag är utvecklingspedagog, ett tag till, men sedan är det slut. Kommunen har beslutat att några av de centrala stödfunktionerna inte längre ska finnas. Grunden är, som jag förstått det hela, att man sett att stöd från centrala funktioner inte ger önskade effekter på elevernas resultat. Stödet ska ligga närmare eleverna. Det finns också en … Fortsätt läsa Utveckling, hejdå?

Reflektioner kring avhandlingen ”Rektorers praktiker i möte med utvecklingsarbete – Möjligheter och hinder för planerad förändring” av Jaana Nehez (2015)

Avhandlingens empiri bygger på en undersökning gjord på en stor gymnasieskola med tio rektorer. I förvaltningen har man beslutat att utforma förändringsarbetet som aktionsforskning. Förändringsarbetet ska leda till en ökad förståelse och användning av metoder som är kopplade till entreprenöriellt lärande (EL). Författaren var delaktig i forskningsprojektet som handledare. Nehez analys resulterade i sex olika … Fortsätt läsa Reflektioner kring avhandlingen ”Rektorers praktiker i möte med utvecklingsarbete – Möjligheter och hinder för planerad förändring” av Jaana Nehez (2015)

Postmodern skolutveckling och ”sanningen”

I en dualistisk, positivistisk tradition finns det å ena sidan en sanning och å den andra människans strävan efter att nå denna sanning. I en postmodern tradition är sanningen konstituerad av människors uppfattning av sin samtid och omgivning. Dessa båda traditioner har strävan efter sanning gemensamt, men den senare har en mer relativistisk hållning. Hur … Fortsätt läsa Postmodern skolutveckling och ”sanningen”

Att organisera för skolframgång

Jag har läst boken Att organisera för skolframgång - strategier för en likvärdig skola och här följer en resumé av innehållet och mina tankar kring detta. Boken beskriver ett forskningsprojekt som genomförts av bokens författare Maria Jarl, Ulf Blossing och Klas Andersson. Man har valt ut fyra skolor som betecknas som framgångsrika och fyra skolor … Fortsätt läsa Att organisera för skolframgång

Utvärderingsarbete Vårshowen

En text som handlar om vad en utvärdering är och gör. Den handlar också om hur vi kan använda oss av utvärderingar för att utveckla vår egen verksamhet. Texten skrevs som en uppgift på kursen Kvalitetsarbete och utvärdering i pedagogiska verksamheter på Mittuniversitetet i maj 2014.   Bakgrund På Sundsvalls gymnasium finns en tradition att varje … Fortsätt läsa Utvärderingsarbete Vårshowen

Kvalitet i högre studier och gymnasiet

En text som jämför kvalitetsbegreppet för utbildning mellan högskola och gymnasiet. Skrevs i maj 2014 som en uppgift i kursen Kvalitetsarbete och utvärdering i pedagogiska verksamheter på Mittuniversitetet. Inledning Universitetskanslerämbetet (UKÄ) är den myndighet som granskar kvaliteten i högre studier i Sverige. Motsvarigheten för grundskola och gymnasium är Skolinspektionen. I denna text är UKÄ:s texter om … Fortsätt läsa Kvalitet i högre studier och gymnasiet

Verksamhetsplaner och kvalitetsredovisningar – Hur kan de bli verksamma delar av skolutvecklingen?

Det följande är ett paper som var examinerande uppgift i kursen Skolförbättring och ledarskap. Kursen ingår i Masterprogrammet i pedagogik på Mittuniversitetet. Texten skrevs i september 2013 och har kanske blivit något inaktuell. Det kan också hända att jag förstår saker och ting på ett nytt sätt sedan dess, men jag väljer ändå att lägga … Fortsätt läsa Verksamhetsplaner och kvalitetsredovisningar – Hur kan de bli verksamma delar av skolutvecklingen?