Makten över lärandet

Detta blogginlägg består av mitt självständiga arbete på masterprogrammet i pedagogik på Mittuniversitetet. Viss redigering har skett för att anpassa texten till WordPressformatet. I sommar (?) kommer man kunna ta del av arbetet i DiVA. Du kan också ladda ned uppsatsen här. Makten över lärandet Abstrakt Studien undersöker hur maktrelationerna visar sig i lärares användning av … Fortsätt läsa Makten över lärandet

Annonser

Vart man vänder sig har man rumpan bak. Eller?

Lärare möts av en ständig ström av teorier, metoder, förhållningssätt, utvecklingsstrategier, inspirationsföreläsningar och utbildningar. Vi har en läroplan och en skollag som både uttrycker allt lärare ska vara och utföra samt gränser för dessa. För den enskilde läraren innebär alla dessa regler och riktlinjer en svårighet att rikta sin uppmärksamhet. För varje fokusområde som man arbetar … Fortsätt läsa Vart man vänder sig har man rumpan bak. Eller?

Formativ bedömning ur ett maktperspektiv

Formativ bedömning uttrycks ibland genom de fem nyckelstrategierna: Tydliggöra mål och kunskapskrav Synliggöra lärande Återkoppling Aktivera eleverna som lärresurser för varandra Aktivera eleven som ägare av sin egen lärprocess Jag tänkte här se på var och en av dessa ur ett maktperspektiv för att belysa formativ bedömning ur en ny synvinkel. Vem tydliggör mål och kunskapskrav? … Fortsätt läsa Formativ bedömning ur ett maktperspektiv

Vetenskaplig skola vs. entreprenöriellt lärande

Jag får inte riktigt ihop det. Det blir ett dilemma för mig.     Hur ska skolan vila på en vetenskaplig grund och samtidigt utveckla våra ungas  entreprenöriella förmågor? Vetenskap, och förvisso beprövad erfarenhet, är det vi vet, det vi med någon säkerhet kan säga någonting om. I skolan betyder det att vi ska använda de … Fortsätt läsa Vetenskaplig skola vs. entreprenöriellt lärande

Likvärdig skola, för vems skull?

Jag började fundera på vad den svenska skolans strävan efter likvärdighet innebär. Vilka konsekvenser får det, förutom den avsedda? Här följer mina tankar: Fast låt mig börja med att säga att jag inte på något vis är emot likvärdighet. Det kan man ju liksom inte vara. Det finns säkert flera anledningar att arbeta mot en ökad … Fortsätt läsa Likvärdig skola, för vems skull?

Kursutvärdering eller vetenskaplig undersökning?

Vid varje kursavslut vill skolledningen att vi lärare ska låta eleverna göra en utvärdering av kursen. Det finns färdiga formulär med frågor som man kan använda, men man kan också göra egna. Resultaten samlar man in och ger till rektor. Jag har länge undrat varför dessa utvärderingar görs och varför man ställer just de frågor … Fortsätt läsa Kursutvärdering eller vetenskaplig undersökning?

”Vi ska jobba med bedömning nästa läsår. Det får du ta hand om.”

Citatet i rubriken kommer från min rektor. I min hand fick jag samtidigt några publikationer utgivna av Skolverket: Vad är kunskap av Bernt Gustavsson, Kunskapsbedömning i skolan - praxis, begrepp, problem och möjligheter samt Sambedömning i skolan - exempel och forskning. Som slutkläm på kommunens treåriga implementering av Bedömning för lärande kom också kommunens nya Bedömningspolicy … Fortsätt läsa ”Vi ska jobba med bedömning nästa läsår. Det får du ta hand om.”

Lärande, individ och känsla. Så hänger det ihop för mig.

När jag tänker på det, så känns det självklart, det som Bolton beskriver i Drama för lärande och insikt (2008): vid all djupare inlärning sker en förändring av våra känslor och våra värderingar. Det innebär att det vi uttrycker och de beslut vi tar har en annorlunda grund före och efter denna inlärning. Vi är … Fortsätt läsa Lärande, individ och känsla. Så hänger det ihop för mig.