Rektor Kamprad

En ledare har följare.

Jag såg en dokumentär om Ingvar Kamprad och vill här dela en reflektion som handlar om ledarskap och skola.

Kamprad gick omkring i ett av sina IKEA-varuhus och pratade med personalen. Han stannade plötsligt upp vid några blåa förvaringsboxar i plast, vilka stod istoppade i varandra. Han började då lyfta ur boxarna och vände på dem ett halvt varv och byggde ett litet torn med dem. Det som han visade för personalen då var att boxarna genom sin konstruktion kunde placeras på varandra, som ett alternativ till att stoppa dem i varandra. ”They are stackable, we must show the customers that they are stackable”, sa han. Med tyngd.

Dessa förvaringsboxar som kanske kostar 23 kronor styck fick miljardären att stanna upp.

Vilken roll spelar de för en jättekoncern som IKEA? Det spelar förstås ingen större roll om det varuhus som Kamprad besökte säljer två boxar fler för att han visade på boxarnas konstruktionsfiffighet. Nästan ingen. Men mycket stor roll i ett annat perspektiv.

Han, som ledare, visade på vad som är kärnvärdet i verksamheten. Kamprad visade med stor tydlighet att även de minsta detaljer spelar stor roll. Han visade på att det är kunden som står i centrum och att det är viktigt att sälja av alla olika produkter och att det därför är viktigt att personalen också förstår sin roll i varuhuset. Han visar att säljpersonalen har en nyckelroll och vad den rollen består i.

Jag tänker att det är viktigt för alla ledare att se och bekräfta kärnverksamheten och de personer som arbetar där. I skolans fall är kärnverksamheten undervisningen och personerna är lärarna. Ledaren i fråga är rektor, men också nivåerna ovanför – exempelvis verksamhetschef, skolchef, nämndsordförande. Ledare på varje nivå bör kunna gå genom en skola och besöka en lektion och kunna säga något om vad som är viktigt, vad som spelar roll i lärarens undervisning för de ungas lärande och utveckling. ”Fina salar ni har här, men hur kommer det sig att fritidshemmet inte får nyttja dem?” ”Ni måste fokusera mer på begreppsbildningen i fysiken.”

En del uttrycker att en högre chef endast behöver managementkompetens. Tja, det är förstås BRA om de har det, men om den högsta ledningen endast kan prata om ekonomi och organisation kommer också besluten tas på grunder som handlar om ekonomi och organisation, inte på grunder som handlar om kärnverksamheten – undervisningen och målen med denna. Resultatet av detta sätt att leda blir förstås ett dike – vi och dom – och att ”de andra” inte förstår ”oss”. Det är såklart destruktivt.

Ok, så ledare ska säga ”bra saker”, så löser sig allt? Nej, så är det förstås inte. Vi har gott om ledare som säger jättebra saker när de håller tal eller skriver julbrev, men det räcker förstås inte. Skillnaden mellan att skriva ett julbrev och att visa att förvaringsboxarna har en fiffig konstruktion som måste visas, handlar om kunskap och om engagemang. Kunskap om verksamheten och om vad som är framgångsrikt samt ett engagemang som mynnar ut i nyfikenhet och en kvalitetsiver kring det som är viktigt. Floskler genomskådas lätt, men ett hjärta som slår för de ungas lärande och utveckling parat med en kunskap om vad som spelar roll är svårt att stå emot. Om detta hjärta OCH denna kunskap finns hos våra ledare i skolan finns också stora möjligheter att skapa en bra skola tillsammans. Jag tror att dessa faktorer finns där relativt ofta, men att rolltagningen och arbetsbelastningen hindrar. För att uppnå en konstruktiv kommunikation måste dessutom lärarna låta dessa ledare leda.

Det här är inte bara något som man kan ha en känsla för, utan det beskrivs även i olika delar av utbildningsvetenskapen. Exempelvis är ”establishing clarity and consenus about the aims of school improvement by addressing school factors that are able to influence learning and teaching” en av de grundläggande stegen i den empiriskt grundade skolförbättringsmodell som utvecklats av B. P. M. Creemers och L. Kyriakides (se boken Improving quality in education – Dynamic approaches to school improvement). Eller som Spillane och Seashore uttrycker det (citerade i Elevnära skolledarskap av V. Robinson): ”Utan förståelse för vilken kunskap lärare behöver för att undervisa på ett bra sätt […] är det omöjligt för skolledare att utföra väsentliga skolförbättringar som att observera undervisningen och stödja lärarnas professionsutveckling”. Till sist ett citat av Leithwood och Riehl (citeras i Utmärkt ledarskap i skolan av J. Håkansson och D. Sundberg): ”In an educational context, therefore, school leadership can refer to the work of mobilizing and influencing others to articulate and achieve the school’s shared intentions and goals”.

En reaktion på ”Rektor Kamprad

  1. Ping: Sjökortet v2 7/1-10/1 – Hedda Wisingskolan

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s