Kvalitet i högre studier och gymnasiet

En text som jämför kvalitetsbegreppet för utbildning mellan högskola och gymnasiet. Skrevs i maj 2014 som en uppgift i kursen Kvalitetsarbete och utvärdering i pedagogiska verksamheter på Mittuniversitetet.

Inledning

Universitetskanslerämbetet (UKÄ) är den myndighet som granskar kvaliteten i högre studier i Sverige. Motsvarigheten för grundskola och gymnasium är Skolinspektionen. I denna text är UKÄ:s texter om kvalitetsarbete analyserade och ställda i relation till gymnasieskolans verksamhet, men utan jämförelse med Skolinspektionens texter om kvalitetsarbete.

Kvalitet enligt UKÄ

UKÄ:s arbete kan delas upp i två delar. Den ena delen är att ge examenstillstånd till högskolor och den andra är att följa upp befintliga utbildningar och kontrollera att de uppnår de kvalitetskrav som finns. Kvalitetskraven och utvärderingssystemen utgår från vad som föreskrivs i högskolelagen och högskoleförordningen. En högskola måste alltså först visa på att man har tillräckliga förutsättningar för att bedriva utbildning och sedan visa att utbildningen har den kvalitet som innebär att studenterna lär sig det de ska.

För att en högskola ska få examenstillstånd bedömer UKÄ:s bedömargrupp kvaliteten inom tre områden: utbildningens förutsättningar (lärarkompetens, utbildningsmiljö och infrastruktur), utbildningens utformning (styrdokument samt undervisning, kurslitteratur och examination) och utbildningens resultat (säkring av examensmålen och säkring av utbildningens kvalitet). Det kan verka svårt att visa på utbildningens resultat innan den har startat, men här bedöms högskolans tydlighet vad gäller examensmål samt att det finns kvalitetssäkringssystem ”som garanterar utbildningens framtida kvalitet” (UKÄ, 2014, s. 2).

För att en högskola ska få fortsätta bedriva utbildning måste den klara kvalitetskraven i de utvärderingar som UKÄ genomför enligt vissa tidsintervall. UKÄ:s granskning bildar ett system som bygger på fyra delar, varav de två första är viktigast: studenternas självständiga arbeten, lärosätenas självvärdering, studenternas erfarenheter och alumnenkäter. Granskningen resulterar i ett samlat omdöme för utbildningen enligt en tregradig skala: bristande kvalitet, hög kvalitet och mycket hög kvalitet. Om omdömet bristande kvalitet ges får lärosätet ett år på sig att åtgärda de problem som granskningen visat på och om inte problemen har försvunnit vid uppföljningen återkallas examenstillståndet.

Vilka syften finns för detta system av utvärdering? Likt grundskola och gymnasium har även högskolor och universitet målstyrning. Dock är målen inte lika explicita i högskolevärlden som i grundskola och gymnasium. Däremot är målen kopplade till samhällsnyttan på ett tydligare sätt. Det handlar om en internationell konkurrens i fråga om skapande av kompetens, internationellt förtroende för principen för rörlighet för studenter och forskare mellan akademier, men också krav från arbetsmarknaden på kompetens. Dessa krav från olika håll skapar ett obligatorium för utvärdering som också görs synlig för alla intressenter. Utvärderingssystemet kan ses som ett tecken på att vi har ett ”redovisningssamhälle” (Lumsden Wass, Wärvik & Foss Lindblad, 2009, s.89), vilket innebär att utvärderingar har en självklar och oreflekterad plats och ofta fungerar som legitimering av en organisations eller institutions arbete, här högre studier i Sverige. I ett sådant samhälle finns inte utrymme för att avstå från utvärdering eftersom ingen organisation klarar att försäkra omvärlden om sin kvalitet. Som Dahler-Larsen (2012) uttrycker det: ”The audit society is preoccupied with security and safety and sees evaluation procedures as a way to manage risk and provide reassurance” (s.170). Vi kan se att ansvarigheten för kvaliteten på utbildningarna läggs helt på skolorna från statens sida (Högskoleverket 2012), men samtidigt finns en ambivalens eftersom det är staten som instiftar lagar och förordningar samt genomför utvärderingarna. Den styrande funktion som staten innehar gör att högskolorna egentligen inte är helt ansvariga för kvaliteten då urvalet av kriterier helt bestäms av staten (Segerholm, 2010). UKÄ:s arbete utvärderas också och genomgår förändringar. Detta beror till stor del på den europeiska organisationen European Association for Quality Assurance in Higher Education (ENQA) som har framfört kritik mot den svenska utvärderingsmodellen. Att UKÄ tar till sig kritiken tolkar jag som att den svenska statens styrning av högre studier blir svagare till förmån för en styrning som sker i en vidare internationell omgivning. Detta hör samman med en önskan om att kunna validera alla högre studier inom EU för att öka rörligheten av kunskap (Karlsson Vestman & Andersson, 2007). ENQA framför kritik mot lärosätenas egna kvalitetssäkringssystem och vill att dessa ska ha högre kvalitet. Vi har alltså ett system där ett av de viktigaste kriterierna för hög kvalitet är att det egna kvalitetsarbetet är av hög kvalitet. Jag tolkar det som att ambivalensen för ansvarigheten ökar ytterligare.

Gymnasiet

Om vi återgår till vad som UKÄ mäter i sina utvärderingar och drar paralleller till gymnasiet så är studenternas självständiga arbeten på högre studier centrala. I gymnasiet finns gymnasiearbetet som ska vara ett slags kvitto på att eleven har nått målen för det program denne har slutfört. Att ge gymnasiearbetet en sådan tyngd i en utvärdering som kan ge skolan omdömet bristfällig känns i dagsläget omöjligt, men tanken är intressant. Den sätter fokus på utvärderingens makt. Det som utvärderas blir det viktiga och jag skulle gissa att kvaliteten på gymnasiearbetena skulle höjas drastiskt om Skolinspektionens fokus låg därpå. Jag tror att programmålen skulle få en mycket större tyngd och bli mer styrande för både innehåll och undervisning på gymnasiet. Det finns dock, kan jag se, ett stort problem i och med att det är de samlade kursbetygen som används som urvalsinstrument till högre studier. Att sätta stort fokus på gymnasiearbetet i en sådan situation ger en ambivalens som blir svårhanterlig. Den mest intressanta frågan är kanske på vilket sätt detta skulle påverka elevernas lärande och motivation och där vill jag inte ens spekulera om ett svar.

Det verkar råda en större internationell press på högre studier som jag skulle tolka som en konsekvens av kraven på rörlighet för akademiker samt validitet inom EU. Dessa krav finns inte på gymnasienivå, även om det faktiskt finns vissa kurser som har internationell status även på gymnasienivå. Den internationella pressen som ändå finns på gymnasieskolor kan hänsyftas till rankinglistor och mätningar som till exempel PISA och TIMSS. I sådana mätningar är det oftast ett fåtal ämnen som mäts och inte ett helt gymnasieprogram. De påverkar inte heller enskilda skolors undervisning och bedömning direkt utan mer indirekt via politiska beslut.

UKÄ:s krav på självvärdering motsvaras i stor grad av befintliga krav på både grundskolor och gymnasier, så jag anser att det inte finns någon principiell skillnad här. UKÄ:s bedömargruppers övriga arbete med intervjuer och besök för att skapa en breddad bild av skolans verksamhet motsvaras även det av rådande system.

Källförteckning

Dahler-Larsen, P. (2012). The evaluation society. Stanford: Stanford business books.

Högskoleverket (2012). Högskoleverkets system för kvalitetsutvärdering 2011-2014. Examina på grundnivå och avancerad nivå. Rapport 2012:15 R

Karlsson Vestman, O. & Andersson, I. M. (2007). Pedagogisk utvärdering som styrning – En historia från präster till PISA. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.

Lumsden Wass, K., Wärvik, G.-B. & Foss Lindblad, R. (2009). Konsten att styra genom ett utvärderingsformulär. I R. Foss Lindblad & R. Lander (red.) Att säkra det osäkra. Redskap för reflektion och makt i skolans utvärdering (s.89-101). Lund: Studentlitteratur

Segerholm, C. (2010). Evaluation and the shifting meanings of accountability in education in five nations. Paper presenterat vid AEA-konferensen i San Antonio.

Universitetskanslerämbetet (2014). Kvalitetsaspekter vid examenstillståndsprövning av generella examina. 2014-01-30.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s