Formativ bedömning som information och kommunikation

För mig är formativ bedömning ett förhållningssätt till undervisning. Dessutom sätter jag likhetstecken mellan Bedömning för lärande (BFL) och formativ bedömning. Inför en föreläsning om formativ bedömning ville jag hitta ett nytt perspektiv att beskriva vad formativ bedömning är; ett perspektiv som kunde vara tydligt och användbart för föreläsningens målgrupp, vilken var anställda pedagoger inom Centrum för flerspråkigt lärande i Sundsvalls kommun. Dessa är främst modersmålslärare med mycket varierad bakgrund vad gäller kultur och utbildning. Därför blev tydligheten extra viktig. Jag hade dessutom föreläst för samma grupp terminen före, med formativ bedömning i fokus, så en ny vinkel var nödvändig.

Det slog mig då att en gemensam nämnare för de fem nyckelstrategierna kunde vara information, främst utifrån tanken att återkoppling (feedback) är såpass centralt i formativ bedömning. Hatties begrepp synligt lärande och Wiliams tankar om att det viktigaste för läraren är att hela tiden ta reda på var eleverna befinner sig i sin kunskapsutveckling gjorde att jag fick upp ögonen för informationsbegreppet. Bland svenska lärare finns en tyngdpunkt på lärarens återkoppling till eleven som det centrala i formativ bedömning (Vetenskapsrådet). Detta må vara effektivt för elevens lärande, men mycket tidsödande och arbetsamt för läraren. Dessutom är det viktigare för elevernas lärande att läraren hela tiden är informerad om elevernas utveckling (missförstånd, svårighetsgrad) för att hela tiden kunna genomföra en så väl anpassad undervisning som möjligt. Den viktigaste uppgiften för läraren (förutom att genomföra en god undervisning) är alltså att få information om elevernas lärande; att göra elevernas lärande synligt.

Information är tätt sammankopplat med kommunikation. Information är innehållet och kommunikation är de kanaler där information har möjlighet att utbytas. Egentligen tänker jag att kommunikation är det som händer när man har åstadkommit en gemensam förståelse för något, men i det här inlägget är jag inte lika strikt i definitionen. Jag tänkte här gå igenom de fem nyckelstrategierna och titta på vilken information och vilken kommunikation som hänger samman med dessa. Först en bild, hämtad från presentationen från föreläsningen:

bfl-information

  1. Att tydliggöra mål och kunskapskrav, alltså att konkretisera det som står i styrdokumenten, är nog något som många lärare tycker är svårt. Åtminstone om man tänker sig att eleverna ska förstå det som står i läroplanen rakt av. Informationen som ska fram är i vilket fall den som gör målet och riktningen tydligare för eleven. Informationens riktning är alltså från läraren till eleverna. Men kommunikationen kring detta kan utformas på många sätt. Det vanligaste sättet, och kanske det mest ”naturliga” är att utforma undervisningen och uppgifterna på ett sådant sätt att det framgår vilka kvaliteter som ämnet och området innehåller. Målen måste kanske inte uttryckas explicit, eftersom det ofta är först efter man har nått målet som man förstår vad det innebär och kan se sitt lärande i retrospektiv. Kommunikationen kring att tydliggöra mål och kunskapskrav handlar alltså om att berätta och ha dialog men förstås också genom texter av olika slag. Det mest ineffektiva sättet torde vara att dela ut ett papper med kunskapskraven.
  2. Att synliggöra lärandet är som jag beskrivit ovan kanske den mest förbisedda nyckelstrategin. Informationen här går från eleven till läraren. Det gäller för läraren att utforma sin undervisning så att det finns många tillfällen att samla in information om elevernas progression och om vilka missförstånd som förekommer. Det kan ske genom att ställa frågor i klassrummet eller genom att alla elever får visa sina svar via digitala verktyg eller miniwhiteboards. Poängen är här att informationen ska nå läraren snabbt och effektivt så att undervisningen anpassas. Har alla förstått? Då kan vi gå vidare. Ingen verkar ha förstått! Då är det dags att tänka om.
  3. Återkoppling eller feedback har varit i fokus i många år och The Power of Feedback-artikeln (Hattie & Timperley) var, som jag ser det, en del i framväxandet av formativ bedömning. Vad artikeln visar är att återkoppling i sig inte är positivt; det gäller att veta vilken form den har och när den ges för att den ska vara ett effektivt redskap i lärandet. Informationen här går från läraren till eleven och kan innehålla nuläge och vad eleven bör göra för att komma framåt. Informationen kan naturligtvis vara både individuell och kollektiv. Kommunikationen kan ske på många olika sätt; spontant muntligt till skriftliga kommentarer på test.
  4. Punkten berör framför allt det som kallas kamratbedömning där till exempel Two stars and a wish är en populär metod. Informationen går här mellan eleverna och en tanke är att elevernas kulturella gemenskap gör att de ibland kan ha lättare att förklara saker för varandra än vad läraren kan utifrån sitt kulturella perspektiv. Det handlar också om att skapa en mångfald av perspektiv för eleverna att konstruera kunskapen av. Informationen kan innehålla strategier, målförtydliganden, samarbetsformer och samverkansformer. Kommunikationen sker via samtal och handlingar men också med text, vilken ibland innehåller omdömen.
  5. Den sista punkten handlar om det metakognitiva, alltså att eleven ska uppnå en medvetenhet om sitt eget lärande. Informationen och kommunikationen är här oftast osynlig eftersom den sker inuti varje elev. Om den fungerar så torde den innehålla tankar om strategier och systematik (studieteknik). Dock kan eleven utveckla sin metakognitiva förmåga genom dialog med lärare och andra elever, men också genom att läsa och själv skriva (och tänka) om lärstrategier.

Jag hoppas att någon kan ha glädje av att tänka på formativ bedömning utifrån ett informations- och kommunikationsperspektiv. Jag fick åtminstone bra återkoppling på föreläsningen från modersmålslärarna. Den här texten är dock inte en återspegling av föreläsningen utan bara ett enkelt nedhopp i just detta perspektiv.

Annonser

2 reaktioner på ”Formativ bedömning som information och kommunikation

  1. Ping: Hur vi lär | Pearltrees

  2. Ping: BFL - Bedömning | Pearltrees

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s