Tankar utifrån Betygsutredningen – framsteg eller bakslag?

Jag minns när de nya betygen med kunskapskriterier kom. Jag tyckte det lät jättebra och mycket mer rättvist än de relativa betygen. Eleven kunde istället för att konkurrera med kamrater verkligen tävla med sig själv. Det var den egna insatsen som räknades. Eleverna hade inget att förlora på att samarbeta. Det var kunskaperna som skulle … Fortsätt läsa Tankar utifrån Betygsutredningen – framsteg eller bakslag?

Den altruistiske fristående huvudmannen

Alla svenskar bor i en kommun, en gemensamhet som påverkar och påverkas av allt som försiggår där, lokalt. Elever, vårdnadshavare, lärare och rektorer bor och verkar i en kommun. Alla går eller verkar dock inte i en kommunal skolverksamhet. De fristående skolornas huvudmän verkar i en kommun och påverkar elever, vårdnadshavare, lärare och rektorer på … Fortsätt läsa Den altruistiske fristående huvudmannen

Kollegialitetens betydelse för elevernas lärande

När en skola tittar på sina elevers resultat hittar man förmodligen något eller några områden som inte är tillfredsställande. Dessa blir, eller åtminstone bör bli, områden som kräver åtgärder av något slag. Foto: Pixabay Skolan har genom sin resultatanalys då svarat på frågan "Vilken kunskap och färdigheter behöver våra elever för att uppnå viktiga mål?", … Fortsätt läsa Kollegialitetens betydelse för elevernas lärande

Rektors pedagogiska ledarskapspraktik i möte med arbetslag

Både hos rektorer och bland lärare finns uppfattningen att "det osynliga kontraktet", alltså att rektors främsta uppgift är att skapa förutsättningar för lärarens arbete och INTE lägga sig i kärnverksamheten är en bra arbetsfördelning. Och visst, om rektor inte har en susning om vad skolans uppdrag är och verkligen har en skev uppfattning om vad … Fortsätt läsa Rektors pedagogiska ledarskapspraktik i möte med arbetslag

Inte bara vetenskap i undervisningen – men vad är i så fall det andra?

Skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Visst. Det är förstås bra. För det mesta. Men hur ser det ut i själva undervisningssituationen? Är vetenskapliga rön det som är alla lärares heliga graal och som kan legitimera allt som görs i undervisningen? Photo by Amaury Salas on Unsplash Nej, nästan självklart är det inte så. För … Fortsätt läsa Inte bara vetenskap i undervisningen – men vad är i så fall det andra?

Tankar om garanterad undervisningstid

Att tid i undervisning är viktig för att nå framgång i lärande är närmast självklart, men jag vill här gräva lite djupare i tidsbegreppet och koppla det till skoleffektivitetsforskning, främst till Creemers och Kyriakides så kallade dynamiska modell. Photo by NeONBRAND on Unsplash Vi kan se tidsaspekten på tre nivåer, elevnivå, klassrumsnivå och skolnivå. Vi börjar med elevnivån. … Fortsätt läsa Tankar om garanterad undervisningstid

Förslag till fritidshemmet och förskoleklassen för formativ bedömning

Nedanstående punkter plitade jag ihop för ett par år sedan utifrån ett behov från fritidshem och förskoleklass som kände att formativ bedömning inte riktigt passade in i verksamheten. 1. Filma verksamheten. Upptäck avvikelser från planerat lärande. Vilka elever behöver utveckla vilka förmågor och hur kan vi anpassa aktiviteterna för att dessa elever ska nå längre? … Fortsätt läsa Förslag till fritidshemmet och förskoleklassen för formativ bedömning

Vad krävs för ett professionellt samtal?

Efter en längre diskussion i mitt arbetslag (ca 12 personer, estetiska programmet) som handlade om att vi lärare inte riktigt klarade att uppmärksamma alla elever och deras framsteg och/eller svårigheter i skolan kom vi överens om att vi borde göra något åt det. Vi funderade på hur vi skulle kunna systematisera och säkerställa att alla … Fortsätt läsa Vad krävs för ett professionellt samtal?