Lärare är vana att ställa krav. Kraven ställs på eleverna, som ska klara uppgifter och orka skoldagen. Krav ställs också på organisationen; att schema fungerar, att rektor finns till hands och ger stöd när det behövs, att lokaler fungerar, att elevhälsa, skolskjutsar och bibliotek fungerar bra och att den digitala tekniken klarar den pedagogik man … Fortsätt läsa Lärare – ställ krav! Men på vem? Och varför?
Det finns en ungdomsserie på TV som heter Blue water high och som handlar om en surfskola i Australien. Centralt i serien är förstås relationer, men jag väljer här att fundera på vad surfing är och vilka kunskaper som är viktiga för att kunna surfa bra. (Jag kan inte surfa, men jag kan gissa.) Innan … Fortsätt läsa Surfin’ Teachers
Nedanstående text är en kommentar på en text från S.O.S., skriven av Paul A. Kirschner och Mirjam Neelen, Fjärilen som förnekade att den någonsin varit en larv – en pedagogisk fabel av idag Beskrivningen av de vilseförda ”pedagogiska gurus” som är måltavla för Paul A. Kirschner och Mirjam Neelens text, ”Fjärilen som förnekade att den någonsin … Fortsätt läsa Barnets bildning
Ibland talar man om läraryrket som ett konstnärligt yrke, förmodligen eftersom det innehåller en hög grad av komplexitet. När arbetet ska kläs i ord verkar det hela tiden förändras utifrån vilken aspekt som fokuseras. Kärnan i det läraren gör flyr hela tiden undan. På samma sätt verkar det ofta svårt att förklara syftet med olika … Fortsätt läsa Läraren, en konstnär
Här följer ett paper som jag skrivit som examinerande uppgift i kursen "Pedagogik som vetenskap" på Masterprogrammet i pedagogik på Mittuniversitetet. I detta paper sätts specialpedagogik som tänkande och praktik in i en historisk vetenskaplig kontext med pedagogik som central disciplin. Det finns ett glapp mellan pedagogik och specialpedagogik som visar sig som olika problem … Fortsätt läsa Specialpedagogikens problem i skola och akademi
Nedanstående text är en inlämningsuppgift som skrevs i kursen Pedagogik som vetenskap, AV, 7,5hp på Mittuniversitetet. Texten behandlar pedagogikämnet ur främst ett historiskt perspektiv. Pedagogikens ständiga dilemma verkar vara korstrycket från profession respektive akademi. Det finns också djupare frågor om vad pedagogik är och bör vara, vilket kan spåras i olika tiders förklaringsmodeller om lärande … Fortsätt läsa Utvecklingslinjer i pedagogikämnet
Jag minns övergången från det auktoritativa professionsutövandet till det demokratiska via två händelser. Den ena har jag berättat om i ett tidigare blogginlägg (även om inlägget hade ett annat perspektiv), och det andra hände för ett 25-tal år sedan när jag var hos tandläkaren. Det var en lite äldre manlig tandläkare som joxade i min … Fortsätt läsa Den demokratiske läraren
Mycket av skoldebatten idag handlar av nödvändighet om lärarnas arbetsmiljö. Lärare blir sjuka och/eller börjar arbeta med något helt annat på grund av arbetets krav och innehåll. Den spontana reaktionen på höga krav och mycket att göra är förstås att sänka kraven (ansvarigheten) och att göra mindre (av "det onödiga"), vilket också framförs med emfas … Fortsätt läsa För en kollektiv arbetsmiljö
Jag läser med nöje den insiktsfulla och tydligt skrivna artikeln "Resultatstyrningen av skolan motverkar kunskap" författad av professor Ingrid Carlgren och publicerad i Göteborgsposten den 9 april 2018. Där beskriver hon hur läroplanens utformning, och där specifikt kunskapskraven, har bidragit till urholkning av undervisningen och i förlängningen av elevernas kunskaper. Det ensidiga fokuset på kunskapskraven … Fortsätt läsa Ingrid Carlgren har rätt, men inte bara.
Här nedan följer en debattartikel som publicerades i Skolvärlden den 26 mars 2018. Först fick texten en rubrik som gjorde att den tolkades som ett inlägg i debatten kring kunskapskraven som pågått i någon vecka, men genom en insats av Gunnar Hyltegren som påpekade den missvisande rubriken för utgivarna, så ändrades rubriken. Nu heter artikeln … Fortsätt läsa Det konservativa skolspråket
